Dessa ornitologer, forskare, naturvetenskapliga illustratörer och konstnärer var födda i Haminanlaks nära Kuopio i Finland. I Stockholm i augusti 1828 påbörjade Magnus och Wilhelm von Wright bildverket Svenska Foglar, finansierat av greve Nils Bonde. Detta ornitologiska verk blev klart 1838 och ar en en samling pa178 litografier.   Related Paintings of broderna von wrights :. | storlom ruggande till vinterdrakt | sjostjarna | duvor ,studie | gok | blasandshane |
Related Artists:
Gerard van Spaendonck
(22 March 1746 - 11 May 1822) was a Dutch painter. Gerard was born in Tilburg, an older brother of Cornelis van Spaendonck (1756-1840), who was also a renowned artist. In the 1760s he studied with decorative painter Willem Jacob Herreyns (also known as Guillaume-Jacques Herreyns) (1743-1827) in Antwerp. In 1769 he moved to Paris, and in 1774 was appointed miniature painter in the court of Louis XVI. In 1780 he succeeded Madeleine Françoise Basseporte (1701-1780) as professor of floral painting at the Jardin des Plantes, and shortly afterwards was elected a member of the Academie des beaux-arts. Gerard van Spaendonck painted with both oil and watercolors. He contributed over fifty works to the Velins du Roi, which was a famous collection of botanical watercolors possessed by French royalty. From 1799 to 1801 he published twenty-four plates of his Fleurs Dessinees d'apres Nature (Flowers Drawn from Life), which were high-quality engravings for students of floral painting. Today, Fleurs Dessinees d'apres Nature is a highly treasured book on floral art. In 1788 Spaendonck was appointed adviser to the Academie, and in 1795 he became a founding member of the Institut de France. In 1804 he received the Legion d'honneur and soon afterwards was ennobled by Napoleon Bonaparte. He died in Paris.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Ortega, Martin Rico y
Spanish, 1833-1908